Текст: Perkele. Längtan. Sent En Lördag Kväll.

Vi satt en kvall och pratade
Greven, Plast och jag.
Vi grundade med groggen
Och hade det ganska bra

Vi hade blivit gamla
Nastan hundra ar.
Vi satt som vi alltid hade gjort
Och foljde gamla spar.

Vi talade om Sverige
Som ar landet dar vi bor.
Dar alla har det bra
Och dar ingen blir for stor.

Men varje fredagkvall
Tjuter varulven i sta'n.
Han springer langs trottoaren
Och vadrar ut sitt hat.

Greven lutar sig tillbaks
Och tander en cigarett.
Han forsoker fa na't sagt
Men det ar inte sa latt.

For han ser sa onda bilder
I en oken utan slut.
Dar ingen ar tillsammans
Och hjalps at att hitta ut.

"De kloka laser dorren"
Sager Greven for sig sjalv."
De kloka laser dorren
Och barnen skriker pa hjalp."

Och varje sjuttifemma
Som en man'ska dricker ur,
I en drom om en battre varld
Som dom sedan pissar ut.

Nu blir Greven latt extatisk
a han star i sin fatolj.
Han spiller grogg at alla hall
Men ar annu inte nojd.

Det ar ju vad vi alla vill
Som super tills vi dor!
Att bygga na't tillsammans
Som ingen djavel forstor!

Sen sackar Greven helt ihop
Nu ar han allt for full..
Han somnar som ett litet barn
Mitt i sin fatolj.

Men vi andra sitter vakna
Och tanker pa hans drom.
Den svavar som en stjarna
Mitt i vart vardagsrum.

Ja, den svavar som en stjarna
Mitt i vart vardagsrum...